Idag på morgonpromenade upptäckte jag något som jag liksom haft på känn, men inte sett lika klart och tydligt som det blev idag.

När vi är ute och promenerar brukar jag belöna Pejla när hon frivilligt söker upp min vänstra sida. Resultatet av det är att hon ökat dessa små vänstersidobesök över tid. Och det är ju jättebra!

Ett tag tyckte jag dock det var jobbigt att hon så fort hon fått sin godbit stack iväg framåt i kopplet och tuggade, nosade och allt vad hon nu ville göra. Har inte riktigt vetat vad jag ska göra för att få henne att stanna där vid vänstersidan emellanåt. Har testat att stanna så fort hon sticker iväg, eller vända håll. Det har funkat ibland och ibland inte. Alltså, ibland har resultatet blivit att hon hållit sig kvar vid vänstra sidan efter belöning, men ibland inte.

Har inte riktigt kunnat sätta fingret på vad det är jag gjort fel. Förrän idag.

Jag har ju helt enkelt förstärkt det där framåtspringandet! Det var som en blixt som slog ner i huvudet på mig när jag kom på det. Jag har alltså lärt Pejla att för att få en godbit så springer man först fram tills kopplet blir sträckt, sedan saktar man ner och väntar in matte för en godbit.

Jag har till och med läst om att det kan bli så här om man inte ser upp. Ändå har jag inte greppat det. Dumt :)

Men man lär sig ju mycket på att göra de här misstagen. Testade lite för att se om mina misstankar stämde. Lät henne springa hela koppellängden ut och vänta in mig. Jag såg på henne så tydligt att hon förväntade sig en belöning! :) Men när den inte kom, vad hände då? Hon stannade vid vänstra sidan och gick 20-30 meter utan ett enda dragande i kopplet.

Testade då följande. Stannade och Pejla kom in i fotposition. Gick några steg och belönade henne ofta för att hon höll sig kvar vid vänstra sidan. Ökade sträckorna lite i taget och tillslut gick jag kanske sju-åtta steg. So far so good.

Ville sedan testa vad som hände om jag väntade längre med att belöna. Gick ca 10 meter och sedan drog hon iväg. Började själv fnissa lite eftersom det blev så tydligt. Hon saktade in, väntade in mig och såg så förvånad ut när hon inte fick belöning. Jag bara fortsatte att gå och hon höll sig kvar, och efter ytterligare 20-30 meter och hon fortfarande var kvar där på vänstersidan orkade jag inte hålla mig - klickade, tjoade, hoppade, kastade boll och bjöd på korv.

(Vill bara poängtera i sammanhanget att det inte är fotgående jag pratar om här, utan bara att hon ska hålla sig kring vänstersidan utan att dra iväg i kopplet. Ögonkontakten struntar jag i alltså, och hon ska inte heller gå "inpå" mig).

Resten av promenaden gjorde vi bara sånt som är roligt. Lekte med boll, sprang ikapp och badade i bäcken.

Det känns som jag fått en ny insikt idag. Och Pejla är som vanligt läromästaren.

 

La Famiglia

24 augusti 2007 01:23

Mycket intressant iaktagelse. Jag känner såväl igen det du beskriver. Jag måste hem och prova på Ia

 

Lena

24 augusti 2007 07:45

Visst är det nästan som en religös upplevelse när en pusselbit faller på plats? (tror jag, har aldrig haft någon religiös upplevelse att jämföra med...) Lycka till med träningen. Själv ser jag nu fram emot att få börja träna för Ann-Louise snart igen.

http://klingemaden.bloggagratis.se

 

Malin

24 augusti 2007 12:49

Hej!
Hittade hit ifrån klickerforumet. Det är jag som är Vanti;-) Kul att läsa din blogg!

http://turbotass.wordpress.com

 

Ehlin ´å hundarna

24 augusti 2007 16:56

Hejsan!
Hoppas att allt är bra med er alla, 2- som 4-benta! :) Här är allt toppen!
Fick i måndags 3 röda kattungar. Förra sommaren hade vi 9 (!!) stycken pigga och glada kattungar så det är ju lite skillnad mellan 3 och 9! *skrattar*
Tittar varje dag in på er blogg! :) Såå roligt att läsa vad ni hittar på! Toppen! :)
Ser ut som att Pejla är en duktig tjej.
Har sagt det innan, och säger det igen! ;)
Vad fin Pejla är! Gillar henne verkligen till utseendet men hon är nog lika härlig till sättet också! :)
Ha det fint och sköt om er!
Sally skickar nosgnuggar till Pejla!
/Ehlin och hundarna

http://www.ehlin-hund.bloggagratis.se

 

Natalie R

24 augusti 2007 18:40

Just det där råkade jag ut för med Saga förut! Min träning av inkallning på promenader resulterade helt enkelt i att hon tränade mig till att ropa på henne. Hon stannade upp och väntade så jag skulle ropa och sen när jag väl kom på vad tusan fulingen höll på med så började hon istället med att springa rätt ut i skogen, med sikte mot ingenting. Då MÅSTE ju matte ropa. Skitsmart! ;)

http://www.tricolordogs.webb.se

 

Hundbiten

24 augusti 2007 19:06

Ehlin - är inne hos dig rätt ofta också :) Kattungarna är supergulliga - precis som dina kommentarer :)

Natalie - ja de är sannerligen otroligt duktiga i att träna oss... :D

http://www.hundbiten.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har jag bloggat på bloggplatsen/bloggagratis i fem år! Men nu är det dags att flytta vidare. Jag har haft hemsida och bloggar lite utspritt under en lång period, men har nu äntligen samlat ihop allt på ett enda ställe.   Den här bloggen får li...

Vill bara nämna att jag har ett helt nytt täcke, Back on Track, 74 cm, till salu. Jag lyckades beställa ett alldeles för stort täcke, och säljer det därför nu på Tradera.    Länk till annonsen   Bild framletad på nätet för att illustrera m...

Jag håller en grundlydnadskurs på Torsby BK på onsdagförmiddagarna och har en blandad grupp av engagerade deltagare. Jag gillar verkligen att hålla kurs, och när man får deltagare som verkligen vill träna, är det extra givande.   Vi har under kur...

Jag håller på att undersöka intresset för Åsa Jakobssons kurs i avslappning/uppmärksamhet. Åsa bor i Skåne, men jag har länge velat ta upp henne till Torsby/Värmland för denna kurs.   Vi behöver ett gäng på 6 ekipage, plus ett antal observatörer....

Igår var vi i Värmskog på vallningskurs igen. Och det hände en hel del för Zaphods och min del. Vi gick, återigen, i liten fålla, i koppel som jag släppte ganska omedelbart för att komma på andra sidan fåren. Första passet gick finfint! Han går för n...