Ikväll hade vi vår sista träff med lydnadsgänget för den här gången. I allafall i kursform.

Liksom förra gången fick vi gå enligt lydnadsklass 1, ungefär, medan vår instruktör kommenderade. Och när vi inte gick för henne tränade vi på egen hand.

Jag började kvällen med att leka ordentligt med Pejla. Har jobbat jättemycket de två senaste dagarna och inte hunnit aktivera henne så mycket. Hon hade väldigt mycket energi, och det kändes som en bra idé att hon fick bränna lite av den tillsammans med mig, istället för att t.ex försöka leka med andra hundar och människor.

Så jag belönade enkla saker, kontakt och korta, korta sträckor av följsamhet, med massor av kamp med långa fleeceflätan. Efter en stund när hon verkade mer samlad gick vi längre sträckor linförighet med vändningar hit och dit och det gick ganska bra. Men det luktade gott på planen och flera gånger fick jag ta tag i halsbandet på henne för att påminna henne om att inte nosa och istället fokusera på mig.

Hade väl lite knäpp inställning själv idag måste jag säga. Redan när jag kom till klubben hörde jag mig själv rätt snabbt säga att idag kommer jag ha en hund som är full av energi, utåtriktad och som kommer ha svårt att koncentrera sig. Det skulle visa sig stämma till viss del, men frågan är ju om det berodde på att hon var full i energi pga lite aktivering i ett par dagar, som jag själv sa, både på klubben och ovan här, eller om jag med min förutfattade inställning la detta på henne. Har egentligen ingen aning, och kanske var det en kombination.

Pejlas "bästis" Charlie kom dit efter en stund och det noterades med aktiv glädje och en hel del pipande och dragande i kopplet. Men idag fick de inte hälsa eftersom vi befann oss på plan. Strax efter detta frustrationsmoment var det dags för oss att gå på plan med kommendering :) Det gick ändå bra! Hon hade svårt att koncentrera sig emellanåt och försökte nosa ibland, men ändå, det var kolmörkt runt omkring, förutom just på den plätt som vi gick och lamporna lyste upp, hon visste att Charlie fanns i närheten, och flera andra hundar och människor befann sig på nära håll.

Några gånger fick vi börja om när hon liksom flöt iväg i sin egen värld, men hon gjorde två jättefina inkallningar, ett kanonhopp över hinder, stannade under ställande under gång, la sig likaså vid läggande under gång, och följde mig så bra som jag kan förvänta mig under linförigheten. Så jag tycker hon är duktig, trots att hon gjort en del av sakerna mycket bättre förut.

En sväng blev hon lite knäpp dock. Hon rullar sig gärna i fågelskit. Hon hittade naturligtvis en sådan och blev, ja, lite tossig av den. Jag kan bli lite sådär handfallen ibland och inte riktigt veta vad jag ska göra när det händer sådana grejer. Jag är inte den som blir arg i första taget, när det gäller hunden, men jag har inte hittat något sätt att riktigt styra upp sådana där grejer som funkar än. Hon gick upp i varv i den där fågelskiten och när jag försökte ta henne med mig i halsbandet bara for hon runt på rygg och började sparka :) Eller ja, om jag ska ge min tolkning av det så var hon redan uppe i varv på grund av allt annat som försiggick runtomkring, och den där fågelskiten blev en kanal för henne att avreagera sig på. Och det har jag full förståelse för.

Jag tror att min instruktör (eller jag tror till och med att jag vet det) tycker att jag mesar mig för mycket ibland, men jag fick med min hund därifrån på något vis iallafall och vi kunde fortsätta.

Sista tillfället var det som sagt, och som alltid när något roligt ska avslutas så känns det lite vemodigt. Men flera av deltagarna anmälde intresse för en tävlingslydnadskurs i vår, och jag hoppas att vi då får tillfälle att träna ihop igen. Om inte förr :)

 

Marta

10 oktober 2007 21:50

Ni är ju jätteduktiga ju, tänk att hon redan kan momenten inför Lkl 1(hua vi har långt kvar dit)! Hon är ju så ung också så lite överslag får man ju räkna med.

Att det skall vara så svårt att peppa sig själv till rätt sinnesstämning? Jag skulle behöva gå en kurs i mental träning.

 

Hundbiten

10 oktober 2007 22:05

Nej nej Marta, hon KAN inte momenten än, vi har jättemycket kvar. Men hon kan det jag kan förvänta mig att hon kan, delar av moment, och vissa enklare moment har faktiskt funkat jättefint när vi testat såhär på kursen. Har varit inne hos dig och läst efter helgen, och där kan man verkligen snacka om duktiga! Ni jobbar på så himla fint och på så positivt sätt.

Kram från oss!

http://www.hundbiten.bloggagratis.se

 

Malin

11 oktober 2007 07:34

Men, vad duktiga ni är!! Jag tror garanterat att våra förväntningar styr hur hunden "blir". Vi sänder säkert ut signaler som påverkar dem... Jag har MASSOR att jobba med där. Jag ska läsa här och se hur du gör så kanske jag kan få några tips;-)

http://turbotass.wordpress.com

 

Marta

11 oktober 2007 09:42

Visst styr våra förväntningar prestationerna, jag blir mer och mer övertygad om det. From nu får vi hjälpa varandra attt fokusera på det positiva och göra vårt bästa för att få fram det vi vill.

Jag måste komma på ett sätt att lösa upp min förväntan/prestationsångest på vår allmänlydnadskurs, eller så bryr jag mig inte om det öht utan lägger den energin på att vara lugn och fokuserad på klickerkursen istället?

 

Hundbiten

12 oktober 2007 11:09

Ja viss ska vi hjälpa varandra och senast idag blev jag hjälpt av din blogg Marta :)

Sedan när det gäller förväntan/prestationsångesten: Jag såg väldigt tydligt på er på plan i Skövde, att när du sa, med ord och röst, att "nej, nu skiter vi i det här och leker istället", att Villgott då fick väldigt fin kontakt med dig - han tyckte det var roligt och fokuserade nyfiket på vad du gjorde. Så ja, jag tror säkert att du kanske inte ska bry dig om det, och att ni då faktiskt kanske kan slippa lite av den där prestationsångesten båda två...?

 

Marta

12 oktober 2007 11:45

Kul att man kan inspirera lite! Ibland blir man bara så trött, men tänk så bra det gick när vi bara lekt istället? Jag börjar nog ofta i fel ände tror jag och som AK sade till mig när jag förklarade hur vi gjorde när vi kom till klubben - han är ju trött redan innan ni har kommit in på planen? Rättare kunde hon inte ha!

 

Hundbiten

12 oktober 2007 12:19

AK är klok som en bok hon :)
Det blev lite fel ovan - "med röst och kropp" skulle det stå (inte "ord och röst", lite tårta på tårta ;)

Är helt övertygad om att du kommer lyckas jättebra nu med Villgott - ni är ju helt klart på rätt väg redan! :)

 

AK&Kråka

12 oktober 2007 17:41

Men himmel! jag rodnar ;-)
Lina du är så duktig som inte blir arg! jag tycker det är bra mycket bättre att inte göra så mycket i en sån situation, i stället för att bli görarg och fara ut mot hunden! du visste ju varför hon betedde sig. jag har mina funderingar jag om vem som är klok som en bok! ;-)

http://bacillen.wordpress.com

 

Hundbiten

13 oktober 2007 22:49

AK - jag har ju sett hur hundarna på klubben som fått massor av arga bannor över sig reagerar... hellre då att Pejla rullar runt en stund och att jag tar henne med mig i halsbandet några meter och börjar om (vilket funkar rätt ok) än att få en hund som i ren frustration gör tre ärevarv runt planen. Man har ju bara att jämföra med vad man ser, och matten blir rätt enkel ibland. Ok att det inte blir perfekt, men hellre då ganska bra än kaos :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har jag bloggat på bloggplatsen/bloggagratis i fem år! Men nu är det dags att flytta vidare. Jag har haft hemsida och bloggar lite utspritt under en lång period, men har nu äntligen samlat ihop allt på ett enda ställe.   Den här bloggen får li...

Vill bara nämna att jag har ett helt nytt täcke, Back on Track, 74 cm, till salu. Jag lyckades beställa ett alldeles för stort täcke, och säljer det därför nu på Tradera.    Länk till annonsen   Bild framletad på nätet för att illustrera m...

Jag håller en grundlydnadskurs på Torsby BK på onsdagförmiddagarna och har en blandad grupp av engagerade deltagare. Jag gillar verkligen att hålla kurs, och när man får deltagare som verkligen vill träna, är det extra givande.   Vi har under kur...

Jag håller på att undersöka intresset för Åsa Jakobssons kurs i avslappning/uppmärksamhet. Åsa bor i Skåne, men jag har länge velat ta upp henne till Torsby/Värmland för denna kurs.   Vi behöver ett gäng på 6 ekipage, plus ett antal observatörer....

Igår var vi i Värmskog på vallningskurs igen. Och det hände en hel del för Zaphods och min del. Vi gick, återigen, i liten fålla, i koppel som jag släppte ganska omedelbart för att komma på andra sidan fåren. Första passet gick finfint! Han går för n...