Direktlänk till inlägg 17 april 2008
Igår var vi och tränade på klubben igen. Det gick väldigt bra med fotgåendet och allt kändes på topp.
Det började droppa in allt fler folk ju längre ut på eftermiddagen det blev, och jag bad om lite hjälp med kommandering i fotgåendet då vi inte provat det så mycket. Pejla hade varit jättepå hela tiden, men nu blev allt väldigt märkligt. Jag vet inte vad det var exakt, men märkligt blev det iallafall.
Först smet en annan hund fram till oss och ville nosa och kanske leka med Pejla. Jag höll isär dem lite och han stack tillbaks till sin matte. Pejla är alltid lite avvaktande mot just den här hunden och jag hade ingen större lust att det skulle hälsa där och då.
Vi ställde upp på nytt och skulle precis börja, när hunden kom tillbaka till oss. Alf, som skulle kommandera åt oss blev sur på den besökande vovven och sa åt honom väldigt bestämt att försvinna därifrån och gå tillbaks till sin matte. Dock hade han hunnit fram till oss och hälsat på Pejla igen.
Och det var väl nu det började bli jobbigt för Pejla. Jag försökte ta det lugnt på vårt håll, men när det var dags att prova igen var det stört omöjligt att få henne in i fotposition. Hon blev stående framför mig, men undvek helt och hållet att ta kontakt med mig. Hon tittade åt agilityhagen istället, där mina barn sprang och lekte hundar.
Jag gissar att hon blev rädd när Alf blev arg. Eller möjligtvis att den besökande hunden störde ut henne. Eller så var det en kombination. Det märktes väldigt tydligt på henne att det hela var obehagligt hur som helst, och det kändes väl inte helt bra att fortsätta träna. Kanske man borde ha tagit en paus, men på något vis kändes det ändå som om att jag borde låtsas som ingenting och bara vara som vanligt?
Tillslut gick det väl att få henne i frivillig utgångställning, och Alf kommanderade oss en stund. Hon gick längre fram än "vanligt" och jag kände mig allmänt vimsig och osäker... Dock, efter att hon fått gå fram och hälsa på Alf ordentligt så gick det mycket bättre.
Alf trodde att även detta att han stod och kommanderade kan ha stört henne, och det ligger nog en del i det också - vi har som sagt inte gått med kommandering förut särskilt mycket, och aldrig med en mansröst...
Jag hoppas nu bara att hela grejen inte stört henne så att hon kopplar ihop det med planen/fotgåendet/träningen framöver.
Idag ska vi dock inte testa det, för vi har precis kommit hem från röntgen och min kicka är väldigt, väldigt trött.
Nu har jag bloggat på bloggplatsen/bloggagratis i fem år! Men nu är det dags att flytta vidare. Jag har haft hemsida och bloggar lite utspritt under en lång period, men har nu äntligen samlat ihop allt på ett enda ställe. Den här bloggen får li...
Jag håller en grundlydnadskurs på Torsby BK på onsdagförmiddagarna och har en blandad grupp av engagerade deltagare. Jag gillar verkligen att hålla kurs, och när man får deltagare som verkligen vill träna, är det extra givande. Vi har under kur...
Jag håller på att undersöka intresset för Åsa Jakobssons kurs i avslappning/uppmärksamhet. Åsa bor i Skåne, men jag har länge velat ta upp henne till Torsby/Värmland för denna kurs. Vi behöver ett gäng på 6 ekipage, plus ett antal observatörer....
Igår var vi i Värmskog på vallningskurs igen. Och det hände en hel del för Zaphods och min del. Vi gick, återigen, i liten fålla, i koppel som jag släppte ganska omedelbart för att komma på andra sidan fåren. Första passet gick finfint! Han går för n...