I söndags hade vi träningstävling på lydnadskursen. Det gick inte bra, kan man säga. Jag och Pejla körde tvåans moment, alla utom rutan som vi tränat för dåligt.

Det började med en platsliggning förstås, och då jag skulle köra enligt tvåan gick jag och gömde mig. Jag viskade genom tältet för att ha lite koll hur det såg ut där på andra sidan och Pejla låg som en sfinx. Ända tills jag gick tillbaka. Då reste hon sig och kom smygane för att möta. Detta har aldrig någonsin hänt förut, så jag blev väldigt paff! Någonting i miljön hade uppenbarligen gjort henne osäker. Vad det var är jag inte helt säker på, men jag har några tankar kring det.

Efter detta var hon tydligt berörd av störningarna runt omkring, och när vi skulle köra velade jag dessutom till det innan fotgåendet så att hon säkerligen blev ännu mer osäker. Hon gick bra, men inte med den attityd jag hade velat.

På läggande under gång reagerade hon blixtsnabbt och var på väg att lägga sig, men ångrade sig plötsligt och blev stående istället.

Minns inte ordningen på momenten, så den är säkert fel beskriven här, men hur som helst, fjärren gick faktiskt bra! Hon växlade mellan sitt och ligg finfint och hade bakbenen i samma position hela tiden. Det var bara det att när jag lämnade henne liggande så smög hon efter så att vi fick göra om...

Vid inkallningen, samma sak. Hon smög efter. Först när jag var halvvägs ifrån henne, och sedan igen, när jag vänt upp för att kalla in... Gjorde om igen, och då låg hon. Hon kom i bra tempo och jag ropade "stå" fast det tog emot. Jag "visste" att hon skulle ha svårt att stanna - hon ville så uppenbart till mig! Hon stannade visserligen, men med alldeles för lång stoppsträcka.

Apporteringen gick bäst av allt. Hon satt bra när jag kastade, sprang ut, greppade fint, höll hela vägen in och satte sig någorlunda rakt vid ingången. Bättre än förut, så träningen har helt klart gett resultat (ingångsträning med föremål i munnen alltså). Hon höll ordentligt, jag tog i apporten och höll den ca 3 sekunder innan jag sa tack, och det gick hur bra som helst. Det vi saknar här är farten, men hon presterade iallafall på den nivå som vi hittills tagit oss till. BRA!

Hoppet - jag kommenderade och hon sprang fram till hindret, vände och kom in i fotposition igen. Vi gjorde om och den här gången hoppade hon över. Jag kommenderade sitt, men hon hoppade tillbaks till mig.

Hon var så uppenbart störd att jag i efterhand ångrade att jag inte bara bröt och gjorde något annat. Jag borde verkligen ha gjort det. Ställt oss på lagom avstånd från alla folk och hundar och tränat på något som hon kan riktigt, riktigt bra. Men men. Det är lätt att vara efterklok.

När de andra körde sina moment satt jag med henne vid sidan av planen och matade henne med godis. Hon blir så uppenbart berörd när folk ropar "hit" att jag blir ledsen. Men samtidigt så såg jag faktiskt en förbättring efter ett tag.

På eftermiddagen tränade vi mer detaljer och då passade vi på igen att belöna varje gång någon ropade hit. Det blev många belöningar och fröken Laila hjälpte till med lite korvbitar hon också, och det tycktes Pejla uppskatta ännu mer än när godbitarna kom från mig.

Ett tag satt vi även och lyssnade på hit-signaler medan hon låg och slappade, och på ett sätt kan jag känna att det kanske är ett ännu bättre sätt att vänja henne vid signalen - genom att det faktiskt inte händer ett skit.

Hur som helst. Vi filmade kalaset och det var faktiskt riktigt, riktigt roligt att se att det fria följet ändå såg väldigt fint ut mellan varven. Det kändes inte så när jag gick på planen, men så var det! :) Apporten såg också fin ut, liksom fjärren. Men det syntes också att hon var väldigt berörd emellanåt och hade väldig koll mot det håll där det stod mest folk. Några gånger singlade hon iväg åt det håll parkeringen är och jag misstänker att hon hade dragit till bilen om jag inte fångat upp henne...

Fröken Pejla är inte sitt vanliga jag, den saken är klar. Det finns inte alls mycket bus i henne, hon verkar nästan deprimerad och vill bara ligga och slappa hela tiden :( Jag tror och hoppas att det är löpets efterdyningar som vi märker av nu. Plus att hon helt uppenbart kopplat samman vissa signaler med obehag, och det måste vi jobba på!

Idag kom hon ändå upp till mig ett par gånger med leksak i munnen och ville kampa, så det är inte kört på något sätt. Känns väldigt bra att få det så tydligt bekräftat. Vi behöver bara jobba oss igenom det här nu, sedan ska hon bli sitt busiga, galna jag igen och vi ska ha roligt! Så det så!

Idag började spårkursen och det var himla inspirerande. Vi körde teori idag, så det blev inget spårande tyvärr, för jag var väldigt sugen efter lektionerna. Nästa gång, och alla andra gånger också för den delen, blir det skogen med spår och uppletande och jag längtar! :)

 

Åsa

18 augusti 2008 21:59

Jag vet hur hopplöst det kan kännas...Men ni har ju kämparglöd, Pejla kommer igen!
Litet tips för hundar som blir osäkra på tävling och helst vill vara hos matte: se till att momenten verkligen är stenhårt kedjade, åtminstone på Mårran ger det stor säkerhet att veta EXAKT vad som väntar, och - viktigast - när matte kommer tillbaka.

http://www.asashundar.bloggagratis.se

 

Hundbiten

18 augusti 2008 22:36

Tack Åsa!
Ja, vi behöver verkligen träna mer. Och det är ju precis som du säger - när hon är stensäker på vad hon ska göra, gör hon det snyggt. Vi har tränat mycket fjärr och apportering det senaste, och de i de momenten såg hon glad ut och gjorde rätt hela tiden.

Förmodar att hormonerna ställer till det lite för fröken nu också, så vi ska nog faktiskt ta det lite lugnt med lydnaden, iallafall lydandsträning med störning, och träna på sådant som hon kan jättebra, och i övrigt köra spårande och upplet och lite sådant - som hon tycker är riktigt roligt!

 

Jana

19 augusti 2008 10:47

Det är ju i alla fall skönt att veta vilka signaler som gör henne osäker. Sådant kan man ju träna på. Sedan låter det väldigt mycket som vårt Briardfröken just nu, osäker på en massa grejer, vill inte det ena eller det andra fast livet är ändå kul ibland. Hos henne hänger det ihop med löpet. Men alla övningar som sitter bombsäkert utför hon gladeligen. Kör på med träningen utan störning, blir säkert bra!
Sedan kan du kanske också testa ett förarbyte? Briarden har huvudrollen i teatern (vad bra att hon inte är sig själv veckan innan premiären...) och jobbar ihop med en skådespelare, alltså inte med matte. För honom gör hon precis allt och är lika glad och pigg som hon annars är med sin matte. Ibland verkar det vara bra med något nytt också. Svårt att förstå sig på tikar efter löpet. ;-)

http://isgardsdjur.bloggagratis.se

 

Hundbiten

19 augusti 2008 19:33

Åh Jana, har ni premiär nu igen! Jag måste verkligen försöka komma och se något av er någon gång...

Det där du pratar om med annan förare är faktiskt lite intressant - Pejla är just nu väldigt intensiv om dottern kör fot och andra småsaker med henne - ser heltaggad ut!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har jag bloggat på bloggplatsen/bloggagratis i fem år! Men nu är det dags att flytta vidare. Jag har haft hemsida och bloggar lite utspritt under en lång period, men har nu äntligen samlat ihop allt på ett enda ställe.   Den här bloggen får li...

Vill bara nämna att jag har ett helt nytt täcke, Back on Track, 74 cm, till salu. Jag lyckades beställa ett alldeles för stort täcke, och säljer det därför nu på Tradera.    Länk till annonsen   Bild framletad på nätet för att illustrera m...

Jag håller en grundlydnadskurs på Torsby BK på onsdagförmiddagarna och har en blandad grupp av engagerade deltagare. Jag gillar verkligen att hålla kurs, och när man får deltagare som verkligen vill träna, är det extra givande.   Vi har under kur...

Jag håller på att undersöka intresset för Åsa Jakobssons kurs i avslappning/uppmärksamhet. Åsa bor i Skåne, men jag har länge velat ta upp henne till Torsby/Värmland för denna kurs.   Vi behöver ett gäng på 6 ekipage, plus ett antal observatörer....

Igår var vi i Värmskog på vallningskurs igen. Och det hände en hel del för Zaphods och min del. Vi gick, återigen, i liten fålla, i koppel som jag släppte ganska omedelbart för att komma på andra sidan fåren. Första passet gick finfint! Han går för n...