Det går alldeles utmärkt att förstöra ett redan nästan perfekt moment.

Imorgon åker jag till Örebrotrakterna för att gå näst sista tillfället på tränarutbildningen hos Klickerklok. När det gäller läxorna så ligger jag efter, men vi har ändå tränat rätt bra den här veckan, och inför lördagmorgonens tävlingsträning har jag valt apportering som det moment som ska sitta tävlingsmässigt.

Vi har därför den här veckan tränat en del apportering. Momentet har funkat tävlingsmässigt, men jag har velat peta i detaljer för att få det ännu bättre. Dels har vi tränat gripandet separat, och dels har vi tränat fart.

Gripandet är bra på "normalt avstånd", dvs ca 10 meter. Men kastar jag dubbelt så långt, springer hon dubbelt så fort och griper dubbelt så slarvigt. Här har jag en tanke om att överträna detta så att hon griper likadant varje gång, oavsett hur långt jag kastar apportbocken.

Fartträningen är väl det som förstört momentet :) Har ju upptäckt att bollar och kongar är Pejlas nya grej, och har använt detta för att få upp hennes fart. Men nu på morgonen gjorde vi en tur till flera olika platser för att testa momentet tävlingsmässigt direkt från bilen + lite uppvärmning (utan tält, kommendering och folk, men ändå). 

Första stället; vi klev ur, lekte lite, ställde upp och gick in på den regnplaskiga planen. Hennes attityd var aningen het, men  jag körde på ändå för att se vartåt det skulle gå. 

Slängde ut, kommenderade - hon sprang ut i jättebra fart, slarvade lite med gripandet men fick apporten rätt i munnen, full fart tillbaka, bra ingång, jag tar i apporten, håller emot lite som jag brukar, säger tack! Och hon far upp från backen, studsar snett ut en halvmeter och har tydlig förväntan på bollen... Jaha.

Nästa ställe; släpper ut henne från bilen och belönar att hon tar kontakt med mig direkt, men denna gång leker vi inte utan jag belönar lugnt och sansat med godis. Vi går ut på en ännu blötare plan och hon har härlig attityd. Kör momentet och även denna gång far hon upp och ut på "tack"...

 Vi åker vidare och på nästa ställe struntar jag i att köra momentet; kliver istället ut och tränar apporteringen enligt klass 1, ingångar, samt ingångar med apportbock. Belönar med godis i position efter "tack". Belönar även att hon sitter kvar. Testar sedan att lägga bollen bakom oss och köra ingångar utan apport. Hon kommer in, men sätter sig snett och med väldigt hög aktivitetsnivå. Gör om några gånger och när hon äntligen börjar sätta sig rakt belönar jag med godis. När hon gjort detta flera gånger får hon varsågod att "ta den!".

Nästa ställe går vi ut och kör momentet igen, och denna gång funkar det alldeles perfekt! :)

Summa summarum kan jag väl säga att det är så himla viktigt att variera belöningarna, både vad jag belönar med, när jag belönar, och hur jag belönar. Jag är så himla glad att jag hittat bollen som ny superbelöning, men kommer nog framöver att tänka mer på när och hur mycket jag använder den.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har jag bloggat på bloggplatsen/bloggagratis i fem år! Men nu är det dags att flytta vidare. Jag har haft hemsida och bloggar lite utspritt under en lång period, men har nu äntligen samlat ihop allt på ett enda ställe.   Den här bloggen får li...

Vill bara nämna att jag har ett helt nytt täcke, Back on Track, 74 cm, till salu. Jag lyckades beställa ett alldeles för stort täcke, och säljer det därför nu på Tradera.    Länk till annonsen   Bild framletad på nätet för att illustrera m...

Jag håller en grundlydnadskurs på Torsby BK på onsdagförmiddagarna och har en blandad grupp av engagerade deltagare. Jag gillar verkligen att hålla kurs, och när man får deltagare som verkligen vill träna, är det extra givande.   Vi har under kur...

Jag håller på att undersöka intresset för Åsa Jakobssons kurs i avslappning/uppmärksamhet. Åsa bor i Skåne, men jag har länge velat ta upp henne till Torsby/Värmland för denna kurs.   Vi behöver ett gäng på 6 ekipage, plus ett antal observatörer....

Igår var vi i Värmskog på vallningskurs igen. Och det hände en hel del för Zaphods och min del. Vi gick, återigen, i liten fålla, i koppel som jag släppte ganska omedelbart för att komma på andra sidan fåren. Första passet gick finfint! Han går för n...