Hundbiten - en blogg om hundträning / klickerträning med Lina, Pejla & Zaphod

Direktlänk till inlägg 2 november 2010

Ta tag i problemen första gången du ser dem - läskiga hårtorkar till exempel

Av Lina - 2 november 2010 17:43



När man är ny på någonting är det ibland svårt att veta vad man ska göra när det dyker upp problem. Man behöver inte vara ny för den delen, man kan vara erfaren, men ändå ha svårt att ta tag i problem! För några år sedan när jag fick problem i hundträningen, hände det att jag gick flera veckor och liksom funderade på vad jag skulle göra innan jag vågade träna. Jag ville vara helt säker på att allt skulle bli rätt och riktigt när jag väl tränade.


Det är visserligen bra att ha en tydlig träningsplan - det kan vara en av framgångsfaktorerna under träning. Men, om man väntar för länge med att ta tag i ett problem finns en stor risk att problemet växer, blir större, befäst, och betydligt svårare att göra någonting åt.


Det händer att jag fortfarande lägger problem åt sidan för att träna en annan dag, en annan vecka. Men inte längre om jag upplever problemen som stora. Jag har t.ex varit rätt missnöjd med Zaphods fotgående en längre tid, men inte riktigt orkat ta tag i det. Men det här är å andra sidan inget som blir värre - utan träning står det bara still. Idag fick jag en liten inspirationskick iallafall, tack vare Fanny Gott på Klickerklok som bloggat om framgångsfaktorer - vad som gör en hundtränare till en framgångsrik hundtränare?


Men bortsett från att jag ibland väljer bort problem som inte är så stora, så har jag iallafall lärt mig att ta tag i de större problemen på en gång numer. Zaphods ljudande är ett sådant exempel. Att han lät under shejping och träning gjorde att jag fick skjuta en hel del planerad träning på framtiden. Men det här var ett så stort problem för mig att det var värt att lägga några månaders träning på just detta.


Och igår upptäckte jag en annan sak - Zaphod var rädd för hårtorken. Jag hade duschat Pejla och skulle torka henne efteråt. Zaphod var med i badrummet, och blev påtagligt påverkad när jag drog igång hårtorken. Det här är kanske inget jätteproblem i sig, men man kan tänka sig att hårtorken inte är det enda han är skeptisk mot. Jag har sett liknande tendenser när bilar med skramliga kärror åker förbi, eller när något annat konstigt ljud hörs.


Det är svårt att ta kontroll över bilar med skramliga kärror. Det jag gör när vi är ute på promenad är att jag belönar att han tittar på grejer som han verkar skeptisk till. Är det något vi kan gå fram till tillsammans så gör vi det, men jag tvingar honom aldrig, belönar bara bra initiativ till att vara nyfiken på det läskiga.


Igår och idag har vi lärt oss att hårtorken inte är farlig alls. Tvärtemot - den är något som det är jätteul att springa fram och nosa på.


Under vårt första pass igår handlade det mycket om att bara vänta ut honom. Vi satt instängda i badrummet, jag och han, med hårtorken liggande på golvet. I början fick han klick och godbit för att bara titta på hårtorken, så småningom för alla rörelser som gjorde att han hamnade lite närmare, och slutligen fick jag honom att gå fram och nosa på den. Det tog en stund, men det gick. Och hela tiden såg jag på hans kroppsspråk hur hans självförtroende växte. Öronen låg inte längre bakåtslickade utan vinklade uppåt. Svansen började gå.


När jag skriver att jag fick honom att gå fram, menar jag inte att jag lockade honom eller på andra verbala eller fysiska sätt försökte få honom att gå fram. Det enda jag gjorde var att belöna honom för bra val - titta, närma sig, luta sig i rätt riktning, ta något steg emot, ta fler steg emot osv osv. Det är detta som kallas shejping - att forma fram ett beteende.


Efter några pass började jag flytta hårtorken efter varje gång han nosat. Och bara denna lilla förändring gjorde honom genast lite mer skeptisk igen. Men ju längre vi höll på, ju enklare blev det. Att hårtorken ändrade ställning och position blev mindre viktigt. Tillslut kunde jag hålla i sladden och svänga med hårtorken, medan han försökte sätta nosen mot.


Nästa steg var att hårtorken kunde låta. Hittills hade vi jobbat med en tyst hårtork, men nu satte jag på den, på lägsta fart. Här blev det återigen väldigt svårt. Han tvekade länge, och jag fick gå tillbaka i träningen genom att klicka och belöna för minsta intresse - blickar, rörelser mot, öronvinklingar osv. Fast egentligen är inte detta att gå tillbaka i träningen eftersom hårtorken nu betedde sig helt annorlunda blev det i sig en stor kriteriehöjning. Att då sänka lite på kraven för vad han skulle åstadkomma är helt naturligt.


Vi körde några pass igår. Och testade även idag. Nu har vi kommit så långt att jag kan ha hårtorken liggande på golvet på högsta fart, och han går fram och nosar på den. Ibland får vi lite bakslag då han blir tveksam igen, men då låter jag honom bara vila lite. Efter en stund kommer han igång igen. Pauser behövs för den delen alltid i träning, så när han tar paus självmant noterar jag gärna på ett ungefär hur länge vi har hållit på, så att jag inför nästa pass kan pausa innan han själv gör det.


Just detta med hårtorken är egentligen något som jag skulle kunna komma runt på andra sätt. Genom att aldrig utsätta honom för den till exempel. Men jag ser det dels som en tränarutmaning för mig i ämnet problemlösning. Men framför allt, jag ser det som utveckling för honom! Att ta sig igenom något läskigt på det här sättet med hårtorken ger honom fina erfarenheter som jag kan ha användning av vid andra, liknande situationer i vardagen. Att göra en kul lek av det som initialt varit läskigt stärker hans självförtroende, stärker honom i att vara nyfiken och undersökande, och framför allt - lär honom att det där farliga faktiskt inte alls är farligt ändå.


 
 
Linn

Linn

2 november 2010 18:35

Just såna saker som man "kan gå runt genom att man inte behöver utsätta hunden för" är ju faktiskt de perfekta tillfällena att träna sådant som är läskigt. Vi som ägare behöver inte känna oss stressade över att det måste fungera och vi kan då prova på olika metoder i lugn och ro :) Vi har ju en tendens att bara träna då vi behöver, allra helst när det är akut.

http://hundlycka.blogspot.com

 
Emelie o Nova

Emelie o Nova

9 november 2010 18:58

Har precis samma problem med dammsugaren här hemma, så nu ska här klickas :D Hittade precis hit o du skriver jättebra!

http://nagontingstorre.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Lina - 26 september 2011 11:59

Nu har jag bloggat på bloggplatsen/bloggagratis i fem år! Men nu är det dags att flytta vidare. Jag har haft hemsida och bloggar lite utspritt under en lång period, men har nu äntligen samlat ihop allt på ett enda ställe.   Den här bloggen får li...

Av Lina - 23 september 2011 15:42


Vill bara nämna att jag har ett helt nytt täcke, Back on Track, 74 cm, till salu. Jag lyckades beställa ett alldeles för stort täcke, och säljer det därför nu på Tradera.    Länk till annonsen   Bild framletad på nätet för att illustrera m...

Av Lina - 21 september 2011 15:19

Jag håller en grundlydnadskurs på Torsby BK på onsdagförmiddagarna och har en blandad grupp av engagerade deltagare. Jag gillar verkligen att hålla kurs, och när man får deltagare som verkligen vill träna, är det extra givande.   Vi har under kur...

Av Lina - 18 september 2011 18:17

Jag håller på att undersöka intresset för Åsa Jakobssons kurs i avslappning/uppmärksamhet. Åsa bor i Skåne, men jag har länge velat ta upp henne till Torsby/Värmland för denna kurs.   Vi behöver ett gäng på 6 ekipage, plus ett antal observatörer....

Av Lina - 31 augusti 2011 15:53

Igår var vi i Värmskog på vallningskurs igen. Och det hände en hel del för Zaphods och min del. Vi gick, återigen, i liten fålla, i koppel som jag släppte ganska omedelbart för att komma på andra sidan fåren. Första passet gick finfint! Han går för n...

Skapa flashcards