Det är ju bokrea den här veckan och Hundtränaren kör lite smygrea på Tradera just nu, med ett lågt utropspris och där du själv kan bestämma hur mycket boken får kosta. Tipsa gärna dina vänner, eller köp en i present!

Jag antar att det lätt kan bli så, när man är relativt ny på detta med hundträning; att man liksom snöar in på samma saker hela tiden. Det är dumt, för ibland tröttnar man på det man håller på med. Lydnaden har ju redan från start varit det jag satsat på med Pejla. Detta mycket för att den är så enkel att greppa, lätt att dela upp i små moment och detaljer, dvs alldeles utmärkt för att träna sig själv att bli en bättre tränare och få koll på alla bitar inom klickerträningen.

Men ibland känns lydnaden så hopplöst tråkig! Och jag inser mer och mer att vi behöver variation. Vi behöver träna annat.

I vinter har jag tagit den lätta vägen ut - att träna trix och annat "onödigt". Det har varit så himla roligt! Här finns inga krav över huvud taget, och jag kan variera mig, göra fel, göra om och göra tok hur många gånger som helst utan att det spelar någon som helst roll. Vi har bara roligt.

Men nu funderar jag på om vi inte ska ta och försöka oss på några andra grenar också. Det finns ju en hel del att välja på inom hundsporteriet, minst sagt.

Spårandet älskar ju Pejla, så det blir det definitivt mer av under året. Apportering är också roligt, och även detta är något som jag hoppas att vi kan utveckla iår.

Men de senaste veckorna har en ny sak börjat virvla i mitt huvud. Agility? Det kanske vore något! Det känns väldigt okänt och spännande, och jag kan verkligen ingenting om denna sport. Så varför inte? :D

Det blir inte mycket bloggat här inte! Har alldeles för mycket att göra för närvarande, och det är som vanligt jobbet som ställer till det :) Både bra och dåligt, får man väl säga.

Men lite träning har det ändå hunnit bli under veckan som gick, och här är en sammanfattning av anteckningarna i Hundtränaren:

Gå-fint-träning i flexikoppel går framåt! Det är faktiskt mycket enklare att träna det här utan ett kort koppel som egentligen ofta blir ivägen och ställer till det.

Platsliggning
Jag vill försöka träna in ett beteende a la Maria Hagströms målbild av platsliggning, som går ut på att man bokstavligen ska behöva lyfta bort hunden för att den ska flytta sig från platsen.

Och eftersom Pejla gärna ligger med hakan tryckt mot backen har jag börjat där. Inomhus, i störningsfri miljö, och varit PETnoga med kriterierna. Jag vill att hon ska ligga rakt fram med huvudet; inte det minsta snett eller på sidan/kinden.

Vi har tränat att hon ligger rakt fram oberoende på vart jag befinner mig i förhållande till henne. Jag har stått framför, vid sidan och bakom. Vid sidan och bakom ville hon gärna vrida huvudet så att hon kunde se mig, men med raka besked, dvs ordentliga kriterier, var det snabbt gjort att få henne att förstå att det var huvudets position och riktning som gav utdelning.

Vi har avancerat så att jag kan gå över och runt henne, ligga bredvid på golvet och peta; att min sambo kan försöka locka på henne medan jag står och går bredvid henne, att han går över henne och nuddar henne, och att vi båda petar och försöker putta henne ur position. Och det är häftigt vad hon börjat kämpa för att hålla positionen! Jag kan även tappa godbitar runt omkring henne, och till och med lägga eller kasta godbitar så att de stöter emot hennes haka. Men hon rör inte en fena! För det mesta nu iallafall. Och gör hon det är jag snabb att plocka undan godbiten, och efter ett sådant felande ligger hon stensäkert.

Det svåraste var nog när sambon klappade och kliade henne. Svansen började gå som tusan och man såg på henne att hon så himla gärna ville upp och gosa med honom :D

Jag tror hur som helst att jag ska överträna det här ordentligt innan vi flyttar ut det, så att det sitter som berget!

Fjärr/trix
Vi har tränat tvåans fjärrväxlingar också, fast jag har blandat in "sitt fint" bland växlingarna, vilket har gett ett kanonresultat!

Sitt fint påverkar både sitt>ligg, och ligg>sitt väldigt bra. Från sitt fint>ligg får hon en väldig fart, rakt ner i backen, och detta har påverkat så att även sitt>ligg börjar likna detta. Samma åt andra hållet - ligg>sitt fint får henne att ta kraft och tänka bakåt, vilket har påverkat de vanliga uppsättande väldigt positivt!

Vi har också haft helhelgsbesök av Jessica med Riva och hela härliga familjen. Sonen fick en ny favoritkompis i form av Jessicas dotter, och hundarna har busat rejält.

Upptäckte dock en sida hos Pejla som jag inte är särskilt förtjust i - hon betedde sig förstås allmänt retrieverklumpigt när hon lekte med Riva, men hon är alldeles för på och ska klättra på stackars Riva. Hon var till och med uppe och red på henne en sväng, och det gillar jag inte!

Men hundarna hade förstås massor av kul också, ute, där de kunde springa och brottas i snön. Oj vad de slet, och vad härligt trötta de blev efteråt :)

Den här veckan har vi tränat en del signalkontroll på "sitt", "sitt fint" (både att skilja mellan dem och att vänta på signal) och på "buga" och "ligg" (svårt även att skilja på dessa). Det är ibland svårt, men det går framåt!

Annars har vi lagt lite krut på promenadträning. Tränat små grejer efter vägen, och dessutom har jag börjat bli mer konsekvent på att inte låta henne komma framåt om hon inte går som jag vill. Även detta går framåt, och jag märker tydligt hur viktigt det är att jag är konsekvent...

Belöningarna består mycket av att jag släpper iväg henne med ett varsågod (för att springa, nosa eller göra vad det nu är hon vill göra). Jag har även börjat skilja på promenad i flexi och i vanligt koppel. I vanligt koppel är jag mycket mer petig, och jag hoppas att vi så småningom ska få till ett "perfekt" koppelgående i vanligt koppel.

I övrigt har Pejla fått sin årliga vaccination den här veckan.

Idag tog vi en härlig tur uppe på Hovfjället och fick rätt mycket tränat på skvallerträning. De kör hundspann däruppe med jättefina Siberian Huskies och det är ett fasligt liv på dem :) Vi har skvallertränat både på att titta på dem och att lyssna på dem. Och det var riktigt bra träning!

Innan vi for hem satte jag Pejla i bilen och tog lite bilder på huskysarna. Visst är de fina?

Igår blev lilla Pejla 2 år. Jag kan inte riktigt fatta att det är sant, men så är det!

Vi har varit i Stockholm och Pejla har bott hos min bror. I present fick hon ett märgben som måste ha varit, citat brodern, höftbenet från en val, slutcitat. :) Stort var det iallafall :)

Grattis lillskruttan!